Orval

Som avslut på en helg i ölets tecken med pub på fredagen och Köpenhamns ölfestival på lördagen fick det tvunget bli något annorlunda. Då jag inte druckit några trappistöl under hela helgen föll valet för Orval, en öl jag aldrig tidigare druckit. För att ta mig själv tillbaka till ölfestivalen (och eftersom jag saknar ett riktigt Orval-glas) så dricks den ur festivalglaset! Tyvärr har jag dragit på mig en lätt förkylning, så jag fick kämpa lite med att urskilja allting.




Utseende: Grumlig orangebrun vätska med ett stort, tjockt offwhite skum som sakta lägger sig.

Doft: Jag hittar jäst, blommig humle och lite syra. Det finns även en lätt kryddighet.

Smak: Det finns en klar syrlighet där som drar lite åt en geuze med citrus och blommig humle, något jag inte hade förväntat mig. Det finns även jäst, viss kryddighet och en lätt touch alkohol. Torrt avslut med lite humlebeska.

I betyg ger jag detta ölet 4 av 5 möjliga. Ett speciellt öl som känns läskande men även passar lika bra att ha när man bara ska koppla av och unna sig något gott.
Läste såhär på Ratebeer: Bottled at 5.2% abv - can go up as high as 7.2%. Därför skriver jag den info jag hittar, då det tydligen även har rätt stor relevans på smaken. På min flaska står det 6.2% alkohol och den är buteljerad 22/04/2010.

Köpenhamns Ölfestival 2011!

I veckan var det ölfestival i Köpenhamn. Skåning som man är så var det självklart att jag skulle dit! Jag var där under Lördagen och här följer en lista på det som provades, fördelat med betygen: Toppen, bra och ok. Några mer ingående recensioner blev det inte utan mest lite kort utifrån minne och korta anteckningar.

Toppen:

Nørrebro Raspberry tart: Tillräckligt lätt för att kunna dricka litervis men ändå syrlig och smakrik nog för att hålla sig intressant.

Amager & Mikkeller Hr Frederiksen veasel brunch: En av mina favoritöl som fortsätter imponera. Det här är sånt jag gillar.

Nørrebro Stevns CCC merlot: Riktigt bra med massa syra och vinösitet.

BrewDog Royal virility performance: Riktigt fräsh och uppfriskande DIPA med en massa osedvanliga kryddsmaker. Väldigt smakrik och god! Stort tack till BrewDog's personal som faktiskt bjöd på denna eftersom vi stog och inväntade fatet!

Crooked moon Landslide IPA: En riktigt fräsh Westcoast inspirerad IPA.

Mikkeller Black Hole barrel aged edition Tequila: Som tequila- och imperial stoutälskare var detta en given hit. Riktigt bra med tydlig tequilakaraktär i avslutet.


Bra:

Hornbeer Framboise: Hallon. Massvis med hallon. Läskande och god.

BrewDog Tokyo: Väldigt komplex men tyvärr något för söt för mig.

Mikkeller Black '10: Väldigt intressant öl, men tyvärr även denna lite för söt för mig.

Nørrebro Little korkny ale: En bra barley wine som jag dock tycker fattades något litet, kan ha varit mina smaklökar då det var mot slutet...

Ok:

Ørbæk Blueberry Hill Ale: Ganska läskande, säkert kanon vid grillen.

Meantime Chocolate: Lite för tunn för min smak. Väldigt chokladig.

Svaneke Ale: Helt ok, men stack inte ut på något vis.

Amager Rated XxX: Tyvärr förstörde doften den här ölen för mig, all humle i den har på något sett fått fram någon bidoft av gödsel.

Så var vi såklart förbi Ølbutikken också, eftersom jag var där för inte så länge sedan så blev det inte så mycket för min del. 2st Founders Breakfast stout, en Amager Hr. Frederiksen och en 3 Fonteinen Oude Geuze som present till min mor.

Några bilder här med kort beskrivning:

Detta fick jag med mig från Ølbutikken.

En något obekväm ung herr Grip.

Här svalkar sig polaren med Landslide IPA om jag inte missminner mig.

Nørrebro Raspberry tart, en av mina många höjdpunkter.

Såg att Kornmalt & humlekottar la upp pissoarskylten, då fick jag ta denna.

För att summera dagen så var det helt underbart. Riktigt kul att få prova så mycket nytt (och så mycket gott!) på en och samma dag utan att bli ruinerad eller behöva vara flera stycken som delar. Min första ölfestival, men absolut inte min sista!

3 Fonteinen Oude Geuze

Ibland är det bättre att fokusera på upplevelsen.

Syrlig, komplex och fräsch.
Smakar till och med bättre än den ser ut.

Founders Imperial stout

Här följer en snabbrecension:



Utseende: Redan på väg ner i glaset ser man direkt att det är en kolsvart vätska. Det bildas ett litet brunt skum som snabbt sjunker undan.

Doft: Kaffe, humle, rostade toner, lite alkohol.

Smak: Det är en ganska stor och fyllig stout. Mest sticker kaffe och choklad ut, även en del humle i eftersmaken men ändå väldigt len och chokladig.


I betyg ger jag detta ölet 4,5 av 5 möjliga. Väldigt len med bra balans och full av smak, detta är ett öl jag gärna hade druckit ofta!

Söndagssteken.

Håller den på att försvinna där ute i stugorna? Som ungdom kan jag motvilligt erkänna att den aldrig riktigt varit där i min stuga... Men det blev det ändring på idag! En stek var på tapeten alltså, och som ölnörd var det naturligt att valet föll för porterstek. Det blev väldigt uppskattat!

Såhär såg det ut i början på tillagningen:



Det jag egentligen är ute efter med det här inlägget är att få fram ölet i maten. Jag har själv börjat försöka kombinera öl med olika maträtter allt mer, och även försökt använda öl i maten.

Har ni själva något tips på antingen matlagning med öl eller smakkombinationer som funkar ovanligt eller oväntat bra?

Brooklyn Summer Ale

Det trista vädret till trots valde jag att redan prova en av sommarölen. Eller är det kanske på grund av det trista vädret jag ville ha en smak av sommaren? Oavsett så följer här en snabb recension!


Utseende: Mörkt gyllene vätska med förvånansvärt lite skum.

Doft: Det man möts av är en ganska tam doft. När man luktat lite mer är den maltig, lätt blommig och med en del fruktighet.

Smak: Framförallt är det en brödig och maltig smak med en del citrustoner och viss fruktighet. Det är ett torrt öl och det finns i princip ingen beska heller. Men man lämnas med en brödig eftersmak, släckt törst och ett relativt litet hål i plånboken.

Alla öl kan inte vara bäst. Brooklyn Summer Ale försöker heller inte vara bäst. Därför tycker jag att den är bra! Det är en lätt och just somrig öl, en törstsläckare!

I betyg ger jag detta ölet 3,5 av 5 solar!

Black Albert Batch 0

Utseende: Stort, fluffigt skum som lägger sig till ett litet lager på glaset.

Doft: När det kom till doften känner jag att jag kanske hade lite väl bråttom. Något som ändå beskriver doften är anledningen till varför jag hade bråttom. Den doftar underbart. Det är en stor doft med, för stilen, det som väntas. Kaffe, rostade toner med lite sötma och alkohol. Det man inte nödvändigtvis väntar sig är att det kombineras med ganska vinösa och lagrade toner, också lätt "belgiska toner".


Lukten och utseendet i kombination med tidigare lovord om ölet har här gett mig skyhöga förväntningar.

Smak: Det är en stor smak och en fyllig vätska. Det återfinns kaffe, rostade toner och choklad. Det finns ganska mycket sötma i ölet utan att den känns för söt, troligtvis för att balansera upp de 13% ABV det väger in på. Alkoholen är dock helt gömd i smaken, något väldigt spännande som dock träder fram ännu mer är belgiska drag. Delar av smaken för mina tankar åt ett Rochefort öl jag nyligen drack. Sen är det också väldigt alkoholstarkt utan att det märks i smaken och framförallt väldigt välbalanserat.

Denna recensionen skrevs i efterhand utifrån anteckningar. Såhär skrev jag till mig själv i avslutet: "Riktigt välbalanserad, komplex och framförallt GOD!!! Nu orkar jag inte skriva mer, måste njuta av ölet." Egentligen hade det kanske räckt med dom två sista raderna...?

I betyg ger jag detta ölet 4,7 av 5 möjliga. Hoppas innerligt att alla som älskar öl fick tag i en eller ett par flaskor. Jag önskar att jag hade fler.

Passar förresten på att be om ursäkt för bildkvalitén. Det är fullt med flyttlådor och liknande i lägenheten och total kaos överallt så ett tag framöver kan det bli lite tråkiga bilder, hoppas ni har överseende med detta.

Mikkeller George!

I söndagskväll bad min mor mig hjälpa henne lite allmänt med renoveringen av hennes kök. Rätt vad det var så stod jag med pensel i hand och målarfärg över halva armen. Som bekant är det ju obligatoriskt att vid hjälp med renovering bjuda på öl, något jag dock sa att det kan jag stå för själv den här gången.

Det här är vad jag tog en paus från måleriet med, sent en söndag kväll.



Utseende: Det är en tjockflytande oljeliknande vätska. Kolsvart till färgen och med ett litet mörk/rostbrunt skum som sjunker undan till en liten kant. Ölet är klibbigt och lämnar rester på glaset.

Doft: Det är en stor doft som börjar sprida sig direkt när man öppnat och slår upp ölet. Väl i glaset hittar jag mycket rostade, brända toner och kaffe. Den doftar även lite sött, fruktigt och vinöst. Jag tänker på portvin eller sherry. En riktigt inbjudande doft!

Smak: Det första som slår en är hur fyllig vätskan är. Det är även efter första smutten uppenbart att det är ett väldigt djupt och komplext öl. Något som sticker ut mycket bland de rostade tonerna, kaffet och chokladen är saltlakrits. Även lite soja och kanske bränt socker. Beskan i ölet känns inte humlig för mig utan mer som bitter choklad korsat med kaffebeska. Dom vinösa tonerna återfinns även i smaken och även här för det tankarna åt sherry och/eller portvin. Detta förstärks med fruktighet från russin och lite katrinplommon. Det finns väldigt mycket sötma utan att det känns söt i smaken. Ölet sätter sig verkligen på läpparna och glaset. Helt underbart öl som jag njöt av länge och väl! (Fick faktiskt ta paus i öldrickandet och måla färdigt, haha!)



I betyg ger jag detta ölet 4,5 av 5 möjliga. För att summera George! så fick jag för mig att uttrycka det som en reducerad imperial stout. Både tanken på en tjocknande vätska och en fördjupning och intensifiering av smaker känns nära till hands. Ett fantastiskt gott öl!

Det börjar verkligen bra vad gäller ölen jag fick med mig hem från Köpenhamn! Bland mycket annat så får tanken på den lagrade versionen, George! Bourbon, det att fortsätta vattnas i munnen på mig.

Ny dag, ny öl.

Idag var det nytt släpp på systembolaget, jag som inte har så mycket öl hemma att prova fick ju tvunget ta ett varv med korgen.

Utöver dagens släpp fick jag hem några privatimporterade flaskor från Flying dog men också en flaska Orval som jag lyckats missa gång på gång.

Här följer ytterligare en härlig bild på det jag fick med mig hem.


Blev det något kul köpt för er där ute?

Nu ska jag skriva över recension på det första ölet från Danmarksinköpet till datorn och göra mig redo för jobbet...

Danmarksresa!

Igår tog jag och flickvännen en tur över till grannlandet i väst. Vi började med att hon fick shoppa av sig längs ströget för att sedan sätta siktet mot Istedgade 44. Det var mitt första besök på Ølbutikken, så jag kan inte säga något om hurvida den nya lokalen är bättre än den förra... Däremot kan jag säga att jag var i himmelriket, som ett barn i världens största godis OCH leksaksaffär.

Nedan finns en bild på vad jag fick med mig hem, räkna med en del recensioner framöver!

På tal om recensioner så har det varit lite tunt på bloggen på senaste. Har haft fullt upp och varit sjuk en vecka, så det har inte blivit så mycket tid för varken drickande eller skrivande. Ska dock försöka skärpa mig på båda fronterna.

Nils Oscar Hop Yard IPA

Utseende: Bärnstensfärgad vätska med ett stort, fluffigt vitt skum som sakta sjunker.

Det långsamt sjunkande skummet gav mig tid att läsa lite på etiketten. "Passar utmärkt till grillat kött... ... ... eller i ensamt majestät.". Och i "ensamt majestät" efter en upptagen helg valde jag att dricka den.

Doft: Lätt och fruktigt humlig doft med maltsötma och diverse tropiska frukter. Dadlar sticker ut för mig.




Smak: Smaken påminner ganska mycket om doften, men som väntat även med ett beskt avslut. I mitt tycke är det för stor blandning av smaker utan att något sticker ut. Detta gör ölet lite ointressant, men det är ändå ganska gott. Den är ganska snäll i smaken och jag känner att "ensamt majestät" kanske inte är det bästa. Jag tror det söta och fruktiga i smaken hade gjort sig bra till ganska kryddig mat.

I betyg ger jag detta ölet 3 av 5 möjliga. Bra att ha i kylen om man är sugen på "en öl" (vilket ju händer mer och mer nu när temperaturen börjar stiga) , men inget jag kommer ta fram när jag är ute efter något gott.

Födelsedag!

Förra torsdagen så var det dags för mig att bli lite äldre. Detta valde jag att fira tillsammans med familj och flickvän med en god middag och att korka upp en present jag köpt till mig själv.



Nämligen det dyraste öl jag köpt hittills, Nøgne Ø Dark Horizon Third Edition.



Utseende: Det är en svart vätska med ljusbrunt skum som snabbt lägger sig till endast en liten kant.

Doft: Det är en väldigt komplex doft man möts av. Doften är söt och lätt fruktig. Katrinplommon tycker jag det finns. Utöver det så finns det kaffe och brända toner.



Smak: Det första man möts av är hur otroligt söt den är, jag var beredd på att den skulle vara söt men blev ändå lite förvånad.

Jag tycker att katrinplommon och sirap men också alkohol på ett likör-aktigt sätt återfinns i smaken. Det är en intensiv smak av kaffe och mycket brända toner som klämmer sig in tillsammans med sötman. Ölet känns avslutningsvis skarpt på tungan, något jag hade svårt att placera. Jag gick i tankarna kring riktigt brända toner eller såklart alkoholstyrkan, men det påminner även om ett chili-sting...

Det är en väldigt svår smak. Med svår menar jag dels komplexiteten, men även att den är svår att vänja sig vid och placera. Jag brukar bli tjurig när man låter en bekant prova ett suröl eller liknande och får kommentaren: "Det var väl ok, men det smakar inte öl...". Hur smakar öl? svarar jag då. Hade någon sagt så om Dark Horizon 3 så hade jag nog varit lite mer förstående.

Jag gillar delar av smaken, och jag uppskattar väldigt mycket den nya smakupplevelsen man bjuds på. Sen tycker jag att den är för söt, avslutet lite skarpt, den är för obalanserad och för dyr.

Trots detta så älskar jag den. Jag ångrar inte en sekund att jag köpte den, för om det är något man inte kan sätta pengar på så är det fina minnen. Känslan av lyx att unna sig något så pass exklusivt samtidigt som man omges av sina närmsta, dessutom på sin födelsedag, är tillräckligt för att jag skulle vara nöjd med köpet. Att jag dessutom får en så pass lärorik wow-upplevelse när det gäller smaken hade också varit tillräckligt.

För att summera så är Nøgne Ø Dark Horizon Third Edition det bästa dåliga köp jag någonsin har gjort!

Amager & Mikkeller Hr Frederiksen weasel brunch

Nyfiken som man är så ger man sig på att prova det mesta man kommer över. Från Mikkeller har jag provat Santas little helper m.fl. och nu senast Green easter IPA och min nyfikenhet har belönats varje gång.

Amager Bryghus däremot har jag inte tidigare provat, och jag är ju som sagt nyfiken, därför kan det knappast bli bättre än att göra två flugor på smällen och testa samarbetet mellan ett nytt bryggeri och ett jag redan är förtjust i! (Det är dessutom det första ölet jag dricker som är en blandning mellan två olika, annat än egna half n half's, så det blir väl nästan tre flugor...).



Utseende: Redan innan första droppen träffat glaset ser man att det är en vacker, tjock svart färg på vätskan och det är ett tjockt, fluffigt och högt beige-brunt skum som bildas för att sakta sjunka och bilda ett litet lager.

Redan här är jag smått förtrollad av ölet!


Doft: Stor och komplex doft med brända toner, kaffe, lakrits och något sötaktigt jag har svårt att placera. Tycker även det finns lite humle där. För tankarna mot en amerikansk imperial stout.

Förväntningarna stiger ytterligare!




Smak: Direkt när ölet når tungan och smaklökarna börjar jobba så förstår man att det är ett komplext öl man har att göra med. Det är mycket att behandla för mina relativt otränade smaklökar.

Den börjar mjukt med lite maltsötma, kaffe, choklad och lite lakrits kombinerat med vinösitet. Sedan övergår det till en eftersmak med beska likt väldigt starkt kaffe och rostade, kanske brända, toner som sitter i väldigt länge. Man får verkligen njuta länge av denna fantastiska skapelse!

Trots de stora och starka smakerna alltså ett oväntat lättdrucket öl, efter att ha njutit länge och väl (fick nästan påminna mig om ölets exklusivitet för att inte dricka upp den för fort...) av halvlitersflaskan kände jag hur jag suktade efter ett glas till!

Värt att nämna är att min flaska var lite väl kall i början och då stack huvuddragen ut mer medans allt annat låg i skymundan. När ölet sedan steg i temperatur blev det fylligare och smakerna kompletterade varandra betydligt bättre.

I betyg ger jag detta ölet 4,8 av 5 möjliga. En helt underbar upplevelse som jag hoppas att alla där ute som uppskattar öl i allmänhet, och imperial stouts i synnerhet, ska få dela med mig.