lördag 10 december 2011

Great Divide Hibernation ale - '11 vs '10

Äntligen var det dags efter något jag längtat i nästan ett år efter. Det var äntligen dags att plocka fram en flaska ur källaren som jag köpte i fjol för att jämföra med en av årets flaskor. Ölet i fråga är Great Divide Hibernation ale.


Utseendemässigt ser man direkt skillnad, redan innan man öppnat kapsylen. Etiketten på den äldre flaskan är mycket mer fadd och ser verkligen äldre ut. Jag minns inte säkert om det är så att de har ändrat etiketten lite eller om det är tiden i källaren som orsakat det. I glaset så är båda två kastanjefärgade med ganska litet skum som sjunker ner till ett litet lager. Tar man en titt till så är det inte svårt att se att den färska är klar i vätskan medan den ett år gamla är grumlig.



Nu lyfter jag glaset mot näsan, först den färska, så är det en maltig doft med mycket karamellmalt, lite brödiga toner, en touch choklad och lite amerikansk humle. I det andra glaset är det en annan historia. Här är det massor med karamell, knäck och choklad. Humlen har avtagit så gott som helt till fördel för mycket mer påtagliga malttoner. Doften har fått fler nyanser och är förvånansvärt mycket starkare. Wow - vilken skillnad! Framförallt är det förvånande hur mycket choklad det har dykt upp i den, och som ni kanske tidigare märkt så är jag smått förälskad i chokladmalt. Speciellt i amerikanska imperial stouts, och kanske i lagrade old ales...?



Första smutten på den färska flaskan ger mig ungefär det doften antytt: karamellig sötma, sött brödig, lite tallig humle, en nypa choklad och ett humlebeskt avslut. Kanongott! Det första som slår mig när jag sedan smakar på den lagrade flaskan är hur annorlunda det smakar! Jag reagerade verkligen så starkt på det att vid första smutten kunde jag inte beskriva skillnaden - den var för stor!

Något jag märker i den lagrade är att ölet är ganska livligt kolsyrat vilket ger en lite väl stickig känsla, i den färska flaskan har man humlen och lite mer sötma vilket inte gör det lika tydligt. I den lagrade flaskan har förmodligen restsötman sjunkit vilket ger en lite väl sträv munkänsla så att låta den stå till sig lite i glaset är något jag rekomenderar. Till smaken nu: Det är mycket mer maltfokus på ölet nu, och det är den mörka malten som träder fram mest. Den är trevligt söt i smaken och med mycket mer påtagligt karamellig snarare än brödigheten i den färska. Och sen är det ju chokladen som går från ett litet bakgrundssus till att stå längst fram på scenen. Humlen är nästan bortblåst i både för- och eftersmak och ölet har rundats av avsevärt. Häftigt hur mycket och, i mitt tycke, positivt denhar utvecklats!

Blint så hade jag förmodligen trott att det var två olika öl. Karaktären skiljer sig så väldigt mycket! Färsk är kanongod, men den lagrade har verkligen utvecklats åt det hållet jag gillar! Det var riktigt kul att prova årgångarna mot varandra och tydligt se den stora skillnaden. Tyvärr så har jag inte fler flaskor från 2010 i källaren, men jag har redan bunkrat upp med 2011:or inför julen 2012! (Även om några till lär försvinna innan dess... Långt innan dess!)