fredag 17 februari 2012

Flyttöl!

Som ni kanske har läst hos Kornmalt & humlekottar så har vi efter en tids dividerande kommit fram till att jag flyttar dit som gästbloggare hos Kristopher istället. På grund av skift-arbete, flickvän och att vi en längre tid nu druckit och gjort nästan allt roligt tillsammans så är materialet lite väl tunt att stå på egna ben med så att säga. Därför tror jag detta kan bli bra. Sen har vi det alltid jävligt gött när vi hittar på något, så vi ska nog kunna hitta på något jävligt gött av det här samarbetet också!

Detta inlägget blir ett avslutande inlägg i Gripen av öl, och ett första på Kornmalt & humlekottar. Stort tack till alla er som läst min blogg, och hoppas att ni fortsätter läsa det jag skriver på Kornmalt. Ölet jag skriver om tillägnas Gokster, en av mina läsare som ett tag tillbaka önskade en recension på just detta öl.

Vilket är det då? Jo, Flying dogs Wild dog - Barrel aged Gonzo. Det är deras, redan från början, fenomenala Gonzo imperial porter som man låtit vila på Stranahan whiskey fat. Stranahans destilleri ligger i Colorado, vilket även Flying dog gjorde förr, och ägs precis som Flying dog av George Stranahan. Destilleriet ska vara det första Amerikanska mikro-destilleriet och deras whiskey är den första i kategorin numera känd som "Rocky Mountain Straight Whiskey". Nog om sprit, nu snackar vi öl!


Det är en ganska tjockt svart vätska med ett beige skum som fräser undan, nästan helt, lika snabbt som det byggs upp.

I doften hittar man choklad, vanilj, ek, whiskey och lite lakrits. Den är även lite vinös på något sätt. Det är ungefär två månader sedan jag drack en flaska från samma batch senast och jag tycker att den lugnat sig lite sedan dess. Minns doften som lite skarpare och spritigare i den flaskan, men vid det tillfället hade jag visserligen smaken av en betydligt äldre flaska färsk i minnet. Denna fyller troligtvis snart 2 år.

Den är väldigt fyllig i kroppen med ganska små, lätt stickiga, bubblor som lättare upp. I smaken har vi choklad, lite beska, påtaglig whiskeysmak och lite saltlakrits i avslutet. Tyvärr så tycker jag fortfarande att den behöver lagras ett tag till. I somras drack jag ett par flaskor som är 1½ år äldre än denna och de var helt gudomliga, den här lever inte upp till det. Whiskeyn bör i mitt tycke lägga sig lite innan detta når sin topp igen.

Med det sagt vill jag fortfarande ge betyget 8/10. Det är kanongott och tyvärr störs jag lite av att ha den längre lagrade i minnet fortfarande. Jag har förresten en flaska från 2007 i källaren som en vän till mig köpte på bryggeriet, undrar när man ska öppna den...!

Tusen tack alla läsare för tiden med Gripen av öl. Nu blickar vi framåt, och jag hoppas ni följer med till Kormalt & humlekottar.

1 kommentar: